Ickis

inser att jag ofta låter bli att skriva i min blogg, vad handlar det om, oftast så är jag så inne på att skriva bra och intressanta inlägg att det inte blir av,Tycker att folk inte skall vara intresserade av att läsa bloggen om den inte är intressant, samtidigt inser jag nu att jag läser bloggar som är mer eller mindre bra skrivna bara för att jag tycker det är roligt att följa den människans liv.
 
Det som det minst handlar om är att det inte händer nått i mitt liv, för det gör det, både positiva och negativa saker, men där är det en balansgång, i vissa lägen har jag tystnadsplikt, i andra inser jag att folk kan bli sårade av det jag skriver utan att det är meningen, kan nån ge mig ett råd? Tänker i alla fall ge mig in på ett försök att skriva oftare och delge människor av mitt liv, utan att berätta så mycket att det gör illa nån, vi får väl se hur bra jag lyckas....

I torsdags skrämde jag ihjäl mig själv eller rättare sagt en sköterska på vårdcentralen gjorde det, jag ringde dit o en "bagatell" som jag ville kolla upp, o innan det var klart var vi båda övertygad om att jag var döende, länge sen jag blev så rädd o nervös, nu visade det sig i måndags att jag är väldigt levande och att det inte är nån fara. Fast innan dess hade även jag lyckats skrämma upp både en o annan.

I fredags fyllde jag år, jobbade som vanligt o åkte sen o simmade känns att det varit sommar uppehåll, hade ordentlig träningsvärk efteråt, men nu är det på G snart klarar jag av att komma upp o andas i fjäril!! Åkte hem och förberedde inför kvällen. 18 dök gästerna upp, jag bjöd på bullar, kakor och en jättegod cheesecake. strax efter åtta säger min ass L  -nu ska jag åka på tågstationen o hämta en kompis... vi sa hej o ses imorgon.
En halvtimme senare ringde det på dörren, S öpnnade o utanför hörde jag en tjejröst säga att det är fest någonstans o att det ligger ölburkar o fimpar på gräsmattan, min spontana tanke är nä... jag orkar inte upp o bråka med några fulla tonåringar, S ropar på mig o jag går ut i hallen, då S åter öppnar dörren hör jag ja må hon leva... o in kliver min kompis Jessica med ass, min hjärna stannade totalt, hon bor ju i stockholm, det kan inte vara möjligt att hon står innanför min dörr... var whiskyn jag drack så stark att jag är så full att jag hallucinerar?? men då S börjar prata med dem inser jag att hon ser samma sak som jag och att det är sant, Jessica har åkt ända från stockholm för att gratulera mig... Visste inte om jag skrattade eller grät.. glad att hon överraskade mig o lättad över att slippa vara ensam den här helgen. Vi hade en jättemysig helg, gick på stan, åt gott, drack vin, satt uppe o pratade långt in på nätterna. Självklart hann hon även med att skjuta lite också.
Så tack Jessica för en mysig helg.